Hemgården

Huset med gammaldags charm.

Rydal ligger i Viskans dalgång, 2,5 mil från Borås och 5 km från Kinna. Vandrarhemmet består av tre rymliga gästrum, sällskapsrum och matrum. Dusch och toaletter finns i korridoren. Vandrarhemmet är rökfritt! Vandrarhem innebär att Du får dela rum med andra om inget annat avtalats.

Huset har WiFi och fiberTV.

 

Priser:

 

Bäddpris barn över 12 år och vuxna 300:-
Barn under 3 år i målsmans säng - gratis.
Barn upp till 12 år: 150:-
Hyra av sänglinne: 60:-
Handdukar: 40:-

 

Vi kan tyvärr INTE ta kort! Men Swish går bra. Numret är 123-1561745

 

Boka hos Medelein på mobil 070-756 70 15 eller hos Toril på mobil 072-350 70-75

 

Du som är ute och reser med husvagn eller husbil kan för 140:- parkera utanför vandrarhemmet och få tillgång till kök, toaletter och dusch, eller kanske "köra" en maskin tvätt!

 

Huset är ett av de äldsta i Rydal och byggdes ca 1870 som arbetarbostad. De så kallade lägenheterna bestod av ett rum med spis eller kamin. Runt 1910-20 kom ett tjugotal flickor från olika delar av Sverige till Rydal för att arbeta på fabriken och fick då en bostad i huset.

 

 

 

 

Vår historia

Om man börjar lite före Byalaget Rydals Framtids tid så hamnar man troligen här: Den textila traditionen i Mark börjar redan under 1500-talet. Det hemvävda grova ylletyget tillverkades i sådana mängder att hemslöjden blev till saIuslöjd. Ylletyget blev snart en betydelsefull handelsvara för Markborna och de fick lov av kungen att betala skatten i vadmal istället för säd. Linodlingen fick sitt verkliga uppsving under 1700-talet och Mark kom att spela en stor roll i Sveriges produktion av linnetyger. Den textila produktionen var så stor att den tvingade fram en hemindustri, en organisation av väverskor, knallar och storbönder. De två sistnämnda blev hemindustrins organisatörer. När bomullen introducerades i Mark i början av 1800-talet växte hemindustrin och storbönderna blev förläggare. Det var förläggarna som ombesörjde och bekostade transporten av bomullsgarn från Göteborg till Mark. Väverskan hämtade garnet hos sin förläggare och vävde tyg. När det färdiga tyget levererades till förläggaren fick väverskan betalt för sitt arbete och mer garn för att kunna väva nytt tyg. Hemindustrin sysselsatte under 1830-talet omkring 30 förläggare. Många förläggare hade ett tiotal, ibland ett hundratal väverskor. Men även upp emot tusental. Sven Erikson sysselsatte 1 500 väverskor. Tillsammans med förläggare i Mark grundade han Rydals bomullsspinneri, Rydahls Manufaktur AB, 1853, det år Rydal etablerade sig som ett samhälle. Trots den svenska fasaden av gnejs är arkitekturen och interiören engelskinfluerad med gjutjärnspelare från Manchester. De första maskinerna, vattenhjulet och den förste spinnmästaren kom också från England.

Runt fabriken växte brukssamhället upp med arbetarbostäder, minuthandel och skola. Karaktären av ett brukssamhälle lever kvar och samhället klassas idag som riksintressant. Arbetarlängorna, skolhuset, disponentbostaden, kraftstationen och spinneriet finns kvar och en del av husen är idag byggnadsminnesförklarade. I en del av det gamla spinneriet finns sedan 1985 Rydals museum med ett tjugotal spinnmaskiner bevarade.

Mitt i samhället, utmed bruksgatan, ligger de gamla arbetarbostäderna från 1800-talet ännu kvar. De är nu omgjorda till moderna lägenheter. Längs med bruksgatan ligger också den vackra före detta disponentvillan samt den affärsfastigheten där Rydahls Minuthandel var inrymd under många år. Mitt i samhället finns också sädesmagasin och vagnslider kvar från Rydahlbolagets jordbruk där arbetarna bland annat kunde köpa sin mjölk.

1993-11-09 bildades Byalaget Rydals Framtid på ett förslag från Marks kommun. Anledningen till att byalaget bildades var att det skulle finnas representanter för samhället i framtida planeringsarbete och att vara en sammanhållande länk för samhällets olika föreningar. En stor fördel med byalaget var att tillgodose olika rydalsgruppers intressen. Denna målsättning finns också inskriven i byalagets stadgar. Den första uppgiften blev, att låta listor gå runt till alla boende i Rydal, där de fick möjlighet att önska vad som var viktigt i framtiden. Intresset blev över all förväntan och både barn, ungdomar och vuxna antecknade och lämnade listorna vidare till grannarna. Med dessa önskemål för ögonen gjorde byalaget en plan för Rydals utveckling och mycket av den är nu tillgodosett.

En stor och bestående uppgift var att skapa ”Den historiska promenaden”. Till vår hjälp hade vi museet och Länsantikvarieämbetet i Vänersborg. Den Historiska promenaden består av en 750 meter, delvis handikappanpassad, promenadslinga som byalaget och museet anlagt. Den visar Den Gamla Fabriken och Vattenkanalen, Jordkällaren, Udden och Torvladan, Lakehuset, Villa Wahlström, Ryds Gård och Rydals Skola, Seglorebergsbönninga, Tåastugan och Minuthandeln, Sädesmagasinet och Vagnskjulet, Bergsäter/Oxlagår’n och Runnabönninga, Disponentbostaden, Nya Fabriken, Hemgården och Gamla Magasinet samt Fabriksgården och Kraftstationen. [Seglorebergsbönniga flyttades till Rydal från gården Segloraberg 1901 då Rydahlbolaget ägde större delen av Seglora By. Orsaken till flytten tror man var en vattenreglering, som aldrig blev av. I samband med flytten byggdes det en andra våning av det material som kom från de gamla hus som tidigare funnits vid fabriken och som revs då.]

Apropå skolan i Rydal finns följande minnesanteckning: Skolbyggnaden uppfördes 1916 för en kostnad av 40.000 kronor. Den tidigare skolan var från 1885. Skolan från 1916 innehöll tre skolsalar, som kallades småskolan klass 1 och 2, mellanskolan klass 3 och 4 samt storskolan klass 5,6 och 7. Vidare fanns slöjdsal för pojkar, materialrum och kombinerat kapprum och gymnastiksal. Toaletter fanns i källaren och på andra våningen bodde lärarna.

Under 2011 byttes skyltarna ut till en vädertåligare variant. Runt promenaden har då och då arrangerats guidade turer, när ett sådant behov har uppkommit. Byalaget är mycket stolta över Den historiska promenaden. Den har både räddat och renoverat en del av de gamla byggnaderna t.ex. sädesmagasin, vagnsskjul , lakehus, jordkällare och garagen vid kanalen. Nu är det dock inte bara promenaden som är ett mera permanent bevis på Byalagets aktiviteter. Hela ”Ön” med bro, hamn, grillplats och dansbana är andra stabila bevis på vad Byalaget skapat, liksom de bevarade garagen nere vid kanalen.

Byalaget fick en stor uppgift år 1997, eftersom livsmedelsaffär och post lades ner. Då bildades en arbetsgrupp ”Boa-laget” som med hjälp av Kommunservice höll igång en liten servicebutik under några år. Därefter övertog en varubuss livsmedelsförsörjningen under en tid, men numera får de mest behövande hjälp, att inhandla sina dagligvaror, genom kommunens hemtjänst.

Postens tjänster idag, fås via lantbrevbärare.

Den 29 mars 2000 köpte Byalaget Rydals Framtid fastigheten Mark Rydal 1:11. Stämpelskatt och stämpelavgift blev tillsammans 2.985 kr. 25.000 kr kostade köpet och fastigheten köptes i befintligt skick och den ingår i den kulturhistoriska miljön i Rydal. Nu är knappast Mark Rydal 1:11 den mest upplysande beskrivningen, men om man istället skriver Hemgården Klämman så tror vi att alla inser vad detta handlar om. Fast historien började i mars 1997 då föreningen Hemgården bildades för att restaurera Hemgården och skapa ett vandrarhem. Hemgården är en av de första arbetarbostäderna som byggdes i Rydal. Huset har en intressant historia, som beskrivs separat under annan flik. År 2005 invigdes vandrarhemmet Hemgården av Bertil Larsson som representant för Marks Kommun. Hemgården är en väldigt central del av Byalagets verksamhet och den kräver uppmärksamhet årets alla dagar. Huset har under åren krävt insatser och renoveringar. Det har också kostat en hel del pengar och Byalaget har varit duktiga på att leta upp olika bidrag för att klara kostnadskrävande åtgärder. Hemgården fick också en snabbstart då man på grund av stormen Gudrun fick hyresgäster från Baltikum.

En uppmärksammad aktion som Byalaget drivit var protest mot godtycklig upptaxering av fastigheter utefter Viskans lopp. Både press och TV4 rapporterade från Rydal.

En annan trevlig detalj är att Byalaget stått för värdskapet under en landsbygdsriksdag (2006). Självklart marknadsförde man byn. En annan kul detalj var ett besök från vänorten Ontiynent i Spanien. 2006 blev vi utvalda till årets bästa byalag av Länsbygderådet.

Varje år firas Valborgsmässoafton traditionsenligt och har så gjorts i 20 år. I samband med detta utses Årets byalagare, Syftet med årets byalagare är att visa uppskattning för en persons eller grupps bidrag för att främja Rydals utveckling. De enda som inte kan få denna utmärkelse är sittande och avgående styrelsemedlemmar. En annan sak som också sker med viss regelbundenhet är att det kommer ut ett Byablad. Detta Byablad skapades redan då byalaget ”föddes” för att hålla Rydalsborna ”à jour” med byalagets verksamhet.

En annan regelbunden händelse i Rydal är Rydalsdagen. Rydalsdagen startade som en hemvändardag som blivit en institution. Ett år hade vi en väldigt uppskattad teaterföreställning under ledning av Eva Stenbäcken. Andra uppskattade inslag är båtklubbens båtfärder på Viskan, Husån samt Stora Hålsjön och att få se Rydal från hästdragen vagn. Godisregn är ett begrepp som man lätt förknippar med Byalaget.

Den första Hemvändardagen ägde rum den 7 maj 1994 och till den gjorde Sonja Kry en trevlig dikt.

Idag har Rydal en annorlunda fest, Hjärtligt välkommen är varje gäst.
Alla är ju bjudna, såväl stora som små, Och särskilt Du som nu hälsar på.
En gång i tiden bodde Du här, Och hembygden är oss ju alla väldigt kär.
Du har väl kvar både släkt och vänner, Och nu får Du träffa dom Du känner.
Visst har den väl ändrats Din barndoms by, Skönt att tiden ej gjort den alldeles ny.
För mycket av det gamla finns kvar, Och säkert många minnen Du har.
Nu ska Du gå och se Dig omkring. Du tar väl en titt på museets gamla ting.
Men först får Du kaffe från Föreningshusets kök, Och sen får Du börja Dina besök.
Skjutbanan, Tåa-stugan, Dagis, Rydals affär, Hela dagen är det öppet där.
Vi hoppas att kaffet smakar bra, Sen kan Du en båttur på Viskan ta.
I Föreningshusets stora sal, Där visas filmer om Rydal.
Kanske Du har något att önska, Eller Du kan bara njuta av dalens grönska.
Det finns många trädgårdar i vår by, I eftermiddag är Du välkommen till Gunnar Kry
Vi har förunnats en hembygd så skön, Det får vi höra i vår Helgsmålsbön.
Vårt värdshus är vi glada över, Då vet jag precis vad Du behöver.
Visst ska det smaka med en bit mat, Serverat så fint på vackra fat.
Idag är det så kallad Hemvändardag. Trevligt att få vara i goda vänners lag.
Kvällen avslutas sen med bal, I det hemkära Samhället Rydal.

Det har också förekommit knytkalas vid kräfttiden och de har varit väldigt uppskattade. Då och då under åren har det arrangerats tipspromenader, bland annat under Rydalsdagen och under den traditionella julmarknaden. I december varje år har vi haft luciafirande i byn och då har byns föreningar samarbetat precis på det sätt som är Byalagets syfte.

Ett annat projekt som byalaget drivit är Ekleden vars syfte givetvis var att ur en annan vinkel sätta Rydal på kartan. Ekleden är alltså en vandringsled mellan Fritsla-Kinnahult-Seglora-Rydal.

När Västtrafik drog in frekventa bussturer genom Rydal reagerade vi och efter påtryckning fick vi tillbaka bussen.

Byalaget har också varit involverat i olika aktioner för att rädda kvar Skene lasarett som man velat lägga ner från tid till annan.

Ett år arrangerades ”Musik i skogen” som var ett uppskattat inslag under den sommaren. Ett annat år ordnade Byalaget en vårresa för våra pensionärer.

Byalaget har också under åren medverkat till att ordna studiecirklar i skilda ämnen.

Det har förvisso förekommit ett antal engagerade styrelser i Byalaget Rydals Framtids historia och det är bara att buga och tacka alla dessa eldsjälar för ett engagerat arbete.